Minnesträning forskning: vad är minnet
Vad är episodiskt minne
Är det poängfullt att träna arbetsminnet hos elever med diagnoser som ADHD och dyslexi? Skrivet av Claes Nilholm 3 kommentarer Många söker orsaker till elevers svårigheter i skolan i deras sätt att bearbeta information från omgivningen. Inte mins brister i det så kallade arbetsminnet har identifierats som en tänkbar orsak till svårigheter. Arbetsminnet är involverat i processande av information och har en begränsad kapacitet både vad gäller hur mycket information som kan processas och hur länge informationen kan processas. Ofta skiljer man i sammanhanget mellan information av visuell respektive auditiv karaktär. Flera forskare menar att elever med diagnoser såsom ADHD och dyslexi har problem med arbetsminnet och att träning av detta skulle kunna leda till förbättrade skolprestationer. Träningsprogram Träning av arbetsminnet finns idag tillgänglig via olika dataprogram. Ett exempel på en sådan övning är att träna på hur många siffror i en följd som kan återges.
Hur fungerar minnet
Äldre forskning visar att du kan få bättre minne av att träna upp det och dessutom få både högre IQ och bättre språkförståelse. Men nu visar nyare forskning att effekterna av minnesträning är svaga och att de gamla forskningsresultaten har metodologiska brister. Att effekterna av minnesträning är mycket begränsade visar också filosofie magister Daniel Fellmans doktorsavhandling , som framläggs till granskning den 17 december vid Åbo Akademi. Öppna bildvisare Daniel Fellman disputerar vid Åbo Akademi. Han använde sig av två testgrupper i sin forskning. Den ena gruppen fick datoriserad arbetsminnesträning under veckors tid. Den andra gruppen fick träning som bestod av enkla frågesportsuppgifter som inte belastade arbetsminnet. Du kan träna upp arbetsminnet, men du blir inte särskilt mycket bättre på något annat än det du specifikt har tränat på När man jämförde gruppernas resultat visade det sig att de deltagare som tränade med arbetsminnesträningsuppgifterna förbättrades i de uppgifter de tränat på, samt i andra uppgifter som var mycket lika de uppgifter som de tränat på.
Minnesträning ger lång effekt
Under examensarbetet fick jag möjligheten att praktiskt arbeta med träning av arbetsminnet och då kände jag att jag ville veta mer om det området. Vad handlar avhandlingen om? Det vill säga förmågan att plocka i och ur aktuell information ur det minne vi använder när vi löser komplexa uppgifter i vardagen. Till exempel att läsa eller lösa matematiska problem. Det fungerar utan problem för de flesta unga friska personer, men ibland kan vi uppleva temporära problem, till exempel när vi under stress tvingas läsa en text flera gånger för att förstå innehållet. Det finns också personer, till exempel barn med ADHD, som frekvent upplever en problematik av det här slaget. I studien har friska unga år samt äldre över 65 år personer tränat i ett databaserat program under fem veckor. Vi har mätt hjärnans aktivitet före och efter övningarna och studerat hur hjärnans aktivitet förändrades av träningen. Vi har också undersökt om träningen hade påverkan på otränade uppgifter samt om effekterna höll i sig över tid.
Minnesträning forskning:
Träning av minnesstrategier gynnar språkinlärning
Återskapa informationen ger bättre effekt Träning av minnesstrategier gynnar språkinlärning För att lära oss måste vi kunna minnas. Att lära sig ett språk och att kunna använda det kräver först och främst att skapa minnen, lagra och komma åt dem. För språkinlärning är det framför allt två minnessystem som är viktiga. I många minnestekniker är det dessa två system som tränas specifikt. Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning I det deklarativa minnet sparas all vår faktakunskap. Det kan vara opersonliga fakta, sådant som man har läst eller vet semantiskt minne och personliga fakta, som någonting vi har upplevt episodiskt minne. Dessutom sparas allt som vi någonsin har lärt oss explicit, det vill säga medveten kunskap, i det deklarativa minnet. Det är anmärkningsvärt hur snabbt det deklarativa minnet kan ta in information.