Panda sorter: panda utseende
Panda sorter:
Hur många ungar får en panda
Bli pandafadder I förhistorisk tid levde jättepandan över stora delar av Kina. Idag uppskattar man att det inte finns kvar mer än 1 av dessa svartvita björnar, samtliga i Kinas sydvästra bambuskogar. Trots ett lågt antal så har de ökat från till de senaste 11 åren. Huvudorsaken till pandans minskning är att människan har förstört dess miljö. Över hela södra och östra Kina har skogarna huggits ner för att bereda plats åt odlingar och byar. Pandan har därför tvingats flytta till de mest otillgängliga platserna av sitt ursprungliga utbredningsområde. Pandan har sedan länge anpassat sig till en vegetarisk diet, trots att den har samma matsmältningssystem som en köttätare. Visserligen händer det att den äter kött om den råkar komma över det, men den jagar inte själv aktivt. Istället lever den till största delen av stjälkar och blad från den näringsfattiga bambun. Den använder cirka 14 av dygnets 24 timmar till att leta föda och att äta upp till 38 kg bambu per dygn , resten av tiden sover den.
Djurportalen Jättepanda Ailuropoda melanoleuca , panda, pandabjörn, eller bambubjörn är den enda arten i släktet Ailuropoda som i sin tur tillhör familjen björnar. Tidigare har pandan kategoriserats som halvbjörn , men molekylärgenetiska studier visar att den är en björn. Nyfödd väger den bara till gram och har ingen päls. Till skillnad från andra björnar är jättepandan en utpräglad växtätare , som främst äter bambu. I dag förekommer den vilt i de kinesiska provinserna Sichuan , Gansu och Shanxi , men tidigare återfanns björnen även i andra delar av östra Asien. Jättepandan är känd som symbol för Världsnaturfonden WWF och var en av fem maskotar för de olympiska sommarspelen i Peking. Gåvor i form av pandabjörnar till zoologiska trädgårdar har förr i tiden använts som ett sätt för Kina att förbättra sina relationer med stater i Västvärlden. På talet sker inga gåvor av jättepandor, alla pandor tillhör Kina och utlånas enligt tidsbestämda kontrakt.
Hur mycket väger en panda
Vetenskapligt namn Ailurus fulgens Röd panda Ailurus fulgens även kallad liten panda, mindre panda eller kattbjörnen är en art i familjen halvbjörnar. Enligt IUCNs lista över hotade arter är kattbjörnen kategoriserad som en utrotningshotad art. Närmare släkt med tvättbjörnen än med jättepandan Den röda pandan uppdelas på två underarter, Ailurus fulgens fulgens och Ailurus fulgens styani. Ailurus fulgens fulgens lever i Himalaya, i de tempererade bambuskogarna i Sichuan- och Yunnanprovinserna i Kina, samt i Myanmar Burma och Laos, medan Ailurus fulgens styani lever i Nepal och Indien. I Kina förekommer den röda pandan till stor del i samma områden som jättepandan. Jättepandan och den röda pandan har en del drag gemensamma och de två arterna har tidigare förts samman till en egen familj; kattbjörnen kallades då liten panda. Numera anser man dock att jättepandan och den röda pandan tillhör olika familjer, björnar respektive halvbjörnar, och att den röda pandan är närmare släkt med tvättbjörnar.
Djurportalen Kattbjörn Ailurus fulgens , mindre panda, [2] eller röd panda [3] är en omnivor allätare som förekommer i bambuskogar i södra Himalaya på 2 —4 meters höjd. Den är inte närbesläktad med vare sig katter , björnar eller jättepanda och placeras idag som ensam art i familjen Ailuridae. Djuret kännetecknas av en orangebrun päls på ryggen, rödvita mönster på huvudet som liknar en ansiksmask samt en ringad svans i orangebrunt och orangevitt. Kattbjörnen är allätare men växtdelar utgör huvuddelen av födan. Individerna lever ensamma utom under parningstiden och blir vanligen 8—10 år, men kan även bli uppemot 14 år gamla. Systematik [ redigera redigera wikitext ] Kattbjörnens systematiska indelning är omstridd. Tidigare behandlades den som en halvbjörn , men placeras idag i den egna familjen Ailuridae. I studien används däremot det vetenskapliga namnet Ailurus styani istället för Ailurus refulgens. Hannar når en vikt mellan 4,5 och 6 kilo, men honor bara 3 till 4,5 kilo.