cudcap.pages.dev



Dbs sjukdom: vad är dbs

  • dbs sjukdom
  • Dbs sjukdom:

  • Först i Norden med uppgraderad teknik för DBS- behandling vid Parkinson
  • kostnad for dbs-operation
  • Deep Brain Stimulation (DBS)
  • dbs cykel
  • vad är dbs
  • Dbs-operation ocd


  • Först i Norden med uppgraderad teknik för DBS- behandling vid Parkinson

    Impulserna kommer från en liten elektrod som opereras in i hjärnan och kopplas till en hjärnpacemaker placerad nedanför nyckelbenet. DBS används som behandling vid bland annat rörelsestörningar som Parkinsons sjukdom, men även vid andra tillstånd som Tourettes syndrom och psykiatriska sjukdomar som OCD och depression. DBS är en behandlingsform som framför allt lindrar symtom och förbättrar en persons livskvalitet, till exempel genom minskade skakningar och andra rörelsestörningar. Behandlingen görs främst när andra tillgängliga medicinska behandlingar inte räcker. Det finns många faktorer som påverkar om en patient kan vara aktuell för behandling med DBS, bland annat ålder, kognitiv förmåga och hur hjärnan ser ut på radiologisk avbildning. Forskargruppen inom DBS är en av de mest aktiva i Norden och vi har forskare med bakgrund inom neurologi, neuropsykologi, neurokirurgi, psykiatri, logopedi, arbets- och fysioterapi, epidemiologi, hjärnavbildning med magnetkamera med mera.

    Dbs cykel

    Diagnos Akademiska först i Norden med uppgraderad teknik och effektiviserat flöde för DBS- behandling vid Parkinson "Den senaste utvecklingen inom DBS ger oss möjlighet att anpassa behandlingen för den enskilde patienten och undvika biverkningar". Foto: Pixabay. Akademiska sjukhuset är först i Norden med en ny DBS-modell som innebär att man med avancerade elektroder kan läsa av signaler från hjärnan samtidigt som patienten får behandling. Just kombinationen av ny DBS-teknik och att kunna ta bilder under operationen innebär en klar förbättring. Vi får mycket mer detaljerad information och bekräftelse på att elektroderna ligger rätt, säger Elena Jiltsova, neurokirurg på Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande. Djup hjärnstimulering DBS är ett neurokirurgiskt ingrepp där man sätter in elektroder som stimulerar den del av hjärnan som styr finmotoriken. Lite förenklat går det till så att elektroder opereras in i ett område djupt under hjärnbarken som styr informationen om muskelspänning och kroppshållning.

    Kostnad for dbs-operation

    Först identifierar vi målområdet i hjärnan med hjälp av magnetkameran via ett datoriserat system. När vi ska placera elektroden är det viktigt att undvika känsliga områden. Hur vi gör planeras därför millimeter för millimeter med hjälp av detta system. Tack vare vår forskning där vi har kartlagt hjärnan kan alla operationer på Norrlands universitetssjukhus göras i full narkos. Det är unikt i världen. Operationen steg för steg När vi opererar börjar vi med att fixera patientens huvud med en så kallad stereotaktisk ram. Det är en metallkonstruktion som håller huvudet stilla och ger neurokirurgen mätpunkter för att orientera sig i hjärnan. På de flesta håll sätter man in fem elektroder på varje sida av hjärnan. Vi har utvecklat tekniken så att det räcker med en enda. På operationsbordet röntgar vi patienten för att se att elektroden nått sitt mål. När det är klart skapar neurokirurgen en hudficka för nervstimulatorn, pacemakern, nedanför vänster nyckelben.

    Deep Brain Stimulation (DBS)

    När hon så småningom tappar kontroll över kroppens muskler startar en resa som bland annat leder till en avancerad operation i hjärnan. Lena Westlind har man, son och dotter och arbetar som SO-lärare på en högstadieskola. Hon är 38 år, älskar att springa, surfa och prata franska. Hon rör sig mycket, trivs med livet och med jobbet som lärare. Så får hon en kramp i nacken, det värker och musklerna stramar. Det känns som om huvudet dras åt vänster. Trots antiinflammatorisk medicin och sjukgymnastik på hälsocentralen blir det bara värre. Får diagnosen dystoni Lena får en remiss till neurologen på Norrlands universitetssjukhus och får efter en tid diagnosen dystoni, en kronisk sjukdom. Beskedet är inte roligt. Men doktorn är engagerad och uppmuntrande, ger henne ny medicin och blockerar med sprutor nervimpulserna till hennes spända nackmuskler. När kramperna släpper är hon både tacksam och lättad. Men effekten håller inte i sig. Besvären kommer tillbaka och Lena tappar kontroll över sina rörelser.