Eneträ egenskaper: furu egenskaper
Eneträ egenskaper:
Träets egenskaper och kvalitet
Termer och förkortningar Träets egenskaper och kvalitet Egenskaperna hos trä varierar mellan olika träslag, mellan olika träd och inom samma träd. Egenskaperna skapas av trädets genetiska förutsättningar och förhållandena under trädets tillväxt. Efter avverkning kan träets egenskaper även anpassas genom olika typer av vidareförädling. Exempel på egenskaper som är av betydelse för materialets användbarhet är dess densitet, hårdhet, styvhet, beständighet, fuktupptagningsförmåga och värmeledningsförmåga. Många av egenskaperna är tätt kopplade till varandra. Utöver de mekaniska egenskaperna varierar träets visuella utseende genom naturlig förekomst av särdrag som kvistar, vedförändringar och deformationer. Antalet och storleken av dessa särdrag benämns ofta som en gradering av virkesstyckes kvalitet. Indelningen i olika kvalitetsklasser, även kallat sorteringsklasser, görs vanligtvis enligt standarden för utseendesortering SS-EN Fuktinnehållet i virket påverkar i hög grad de mekaniska egenskaperna.
Vad används trä till
Densitet, hårdhet, krympning och beständighet mot röta kan skilja sig stort både mellan och inom ett träslag. Ekstocken ska bli golvplankor Bild: Mats Hannerz Här rangordnas de svenska ädellövträdslagen samt björk, gran och tall för några olika egenskaper. I världen finns både mjukare och hårdare träslag. Balsaträdet, som är ursprungligt i Sydamerika, väger bara ungefär kilo per kubikmeter. I den andra änden kan vi hitta pockenholz med en vikt på över 1,2 ton per kubikmeter. Pockenholz kombinerar också densiteten med styrka och beständighet vilket gör det till ett eftertraktat virke. Det svenska trädslag som har det hårdaste och tyngsta virket är avenbok. Lind är det mjukaste och lättaste av våra lövträslag. Tack vare spridningen i egenskaper kan de olika lövträdslagen användas till så vitt skilda saker som segelfartyg, papper och textilfibrer. Om man ser tillbaka i tiden användes virket från våra ädla lövträd på ett mycket genomtänkt sätt. Varje träslags unika egenskaper beaktades noga när man skulle tillverka saker med olika karaktär och funktion.
Rötbeständigt trä
Användning idag Tall Virket har en mörk och rötfast kärna med ljusare ytved är lätt att bearbeta, stark, klyvs rakt, kådig, mjuk, tålig mot väta och delvis spröd. Timmerhus, spåntak, tjära-beck, master, enklare möbler, slipers och i barkbröd. Användes till större kärl, medan man till mat och dryck föredrog gran och bok som inte gav bismak. I Småland och Östergötland smorde bönderna sina kreatur med tjära när det blifvit med sår och svulster behäftade, av tjära och mjölk gjorde samerna myggmedel. Möbler, golv, kraftpapper, stolpar, finsnickerier och lister, slipers, plywood, byggnadsvirke, båtbräder, kölar, master Ur tallveden kan man även utvinna kemikalier som tjära, tallolja, terpentin, fenol och harts. Gran Veden är lätt och lös, men ganska seg. Vit till gulaktig ved. Träkol, takspån, garvning, musikinstrument fiollock , gärdsgårdar, lieskaft, undergolv. Stora mängder virke gick åt till hägnader, undertryckta granslanor var lämpliga. Lieorven blev starka och enkla att tillverka genom att befintliga kvistar fick bli handtag.
Virkesegenskaper och tillredning
Sammanställning: Johannesson. Dragning parallellt med fiberriktningen Genom att belasta små kvistfria provkroppar det vill säga utan kvistar är det möjligt att undersöka effekten av belastningen av trämaterialet i olika riktningar. På materialnivån är två brottmoder möjliga eller en kombination av dem ; mittlamellen går sönder och fibern dras ut ur matrismaterialet eller fibern dras av. Styrkan för trä i drag parallellt med fiberriktningen, ft, är mycket hög; brottspänningen är ofta i storleksordningen MPa. Brottet är emellertid ofta mycket sprött. Bild 2. Typiska brott i ren dragning parallellt med fiberriktningen för b tjockväggig sommarved och c tunnväggig vårved. Hållfasthet och styvhet för konstruktionsvirke Större trästycken sågat virke innehåller inte bara raka träfibrer utan även avvikelser som kvistar, tryckved, fiberstörningar och så vidare. Det är därför inte möjligt att förutse det mekaniska beteendet för sågat virke direkt utgående från egenskaperna hos kvistfritt trä.