Norrbottens arbetsstugor: arbetsstugefonden
Arbetsstugan arjeplog
Nästa OCR tarien Carlgren under alla dessa år nedlagt till arbetsstugornas fromma har burit frukt i verksamhetens utveckling. Såväl landshöfding Bergström, hvilken ända till sin afflyttning från Luleå år kvarstod som ordförande, som äfven följande landshöfdingar i Norrbottens län hafva i Carlgren haft en mycket intresserad medhjälpare. För de särskilda arbetsstugorna finnas på hvarje ort, där sådana äro förlagda, lokalstyrelser, hvilka handhafva den närmaste tillsynen öfver vederbörande arbetsstuga. I regeln är församlingens kyrkoherde ordförande i lokalstyrelsen, hvilken dessutom består af ett antal ledande personer, män och kvinnor, på orten. Lokalstyrelsen sorterar direkt under centralstyrelsen och mottager från denna sin instruktion. Dock har lokalstyrelsen ganska fria händer att ordna verksamheten efter hvad de lokala behofven och förutsättningarna bäst kräfva, likväl utan dispositionsrätt öfver penningar. I hvarje arbetsstuga finnes en föreståndarinna, hvilken antages af centralstyrelsen.
Norrbottens arbetsstugor:
Plats: Norrbottens museum, Luleå centrum Barn och lärare utanför arbetsstugan i Arvidsjaur Norrbottens Arbetsstugor växte fram på grund av missväxt och nödår i länet, vilket skapade en svår situation på många håll i Norrbotten. Många norrbottningar hade det svårt under nödåret Arbetsstugorna kom till genom välgörenhet och donationer med syfte att ge mat, husrum och skolgång till utsatta barn. Mellan åren och fanns ett tjugotal arbetsstugor i Norrbotten. Ungefär 5 barn inackorderades, allt från ett skolår till hela sin skoltid. Arbetsstugorna är en viktig del i vår norrbottniska historia. I utställningen lyfts arkivmaterial från Norrbottens Arbetsstugors verksamhet. I arkivets handlingar kommer dock inte de enskilda barnens upplevelser fram. Arkivet rymmer bland annat brev, verksamhetsdokument, ritningar och mer än 2 fotografier från arbetsstugorna, och mycket mer. Materialet finns tillgängligt för alla intresserade vid Arkivcentrum Norrbotten på Björkskatan i Luleå, genom Norrbottens Föreningsarkiv tillsammans med Norrbottens museums arkiv.
Stiftelsen Norrbottens läns Arbetsstugor
Historik Kort om Norrbottens arbetsstugor Under nödåret hade många norrbottningar det svårt och mängder av förnödenheter skickades till Norrbotten från hela landet. Nödhjälpskommittéer i Sverige och länet distribuerade den akuta hjälpen till behövande. Under julhelgen undersöktes behovet av långsiktig hjälp till befolkningen i glesbygden och resultatet blev Norrbottens arbetsstugor för barn. Tjugotalet arbetsstugor fanns i Norrbotten mellan åren och Barnen bodde och åt på arbetsstugorna och gick iväg till ortens folkskola för att få sin skolgång. De undervisades också i slöjd varje dag på stugan och arbetade mycket med hushållets alla göromål. När skolterminen var slut återvände man hem till familjen, för att börja om igen till höstterminen. Intagningen till arbetsstugan var inledningsvis baserad på fattigdom i hemmet, avstånd till skolan eller vanvård i hemmet. Vartefter spelade de socioekonomiska faktorerna ut sin roll som intagningskriterier.
Norrbottens läns arbetsstugor 1903-1954
Från Wikipedia Majornas arbetsstuga i Göteborg år En arbetsstuga var förr i tiden en slags praktisk verksamhet, där fattiga barn kunde komma för att få tillsyn samtidigt som de undervisades i för deras handfärdighet lämpligt handarbete snickeri, skrädderi, skomakeri, korg-, matt- och vävnadsarbete med mera , i ändamål att motverka sysslolöshet, fattigdom och tiggeri. Barnen erhöll efter arbetets slut en måltid. Ursprungligen fick de även en liten inkomst för hemarbete som medtogs från stugan. Ofta handlade det om barn med ensamstående förvärvsarbetande mödrar. Därefter upprättades i huvudstaden ytterligare anstalter, alla med stöd av anslag från "Stiftelsen Lars Hiertas minne", kommunen och församlingarna fria lokaler och delvis penningbidrag. Varje arbetsstuga hade sin egen styrelse, som representerades i en för Stockholm bildad centralkommitté. Senare anordnades även utsändning till landsorten av så kallade feriebarn , vilka gratis under 4—8 veckor mottogs av bondfamiljer med flera.