Sarkoidos lymfkörtlar: sarkoidos skov
Sarkoidos lymfkörtlar:
Sarkoidos, pulmonell
Sarkoidos stadium IV DT thorax DT thorax visar typiskt symmetrisk lymfkörtelförstoring och peribronkovaskulärt lokaliserade nodulära förändringar. DT-bilderna används inte för stadieindelning, den görs på konventionell lungröntgen. Statistiskt sett har patienter med stadium I störst chans för spontan utläkning men ett högre stadium innebär inte per automatik sämre prognos. För att följa funktionsutvecklingen förespråkar många att främst FVC följs. Ofta förekommer även bronkiell hyperreaktivitet. Histologisk eller cytologisk diagnos Bör alltid eftersträvas. Biopsi av knölrosförändringar rekommenderas inte, däremot biopsi av andra hudförändringar ex bruna plaque, subkutana papler, ärr som ändrat karaktär. Förstorade ytliga lymfkörtlar, exempelvis på halsen och i ljumskar fasta, oömma , är oftast lättillgängliga för punktion eller biopsitagning. Att extirpera en hel körtel skärper diagnostiken. Eftersom majoriteten av patienterna har förändringar intrathorakalt rekommenderas att flertalet genomgår fiberbronkoskopi med bronkoalveolärt lavage BAL.
Sarkoidos trötthet
Dessa kallas knölros erythema nodosum och ses hos kvinnor oftare än hos män, medan besvär från fotlederna är vanligare hos män. Allmän sjukdomskänsla och feber förekommer ofta, ibland även torrhosta och tryckkänsla över bröstet. Vid typiska tecken på Löfgrens syndrom brukar läkaren skicka patienten till lungröntgen. Röntgenbilderna hos en patient med syndromet visar förstorade lymfkörtlar vid luftrörens förgreningar i båda lungorna. I en del fall syns också infiltrat, det vill säga fläckvisa förtätningar, i lungvävnaden. Löfgrens syndrom klingar oftast av inom ett antal månader utan att sedan återkomma. Det sker framför allt hos patienter som har en speciell HLA-typ. Det innebär att de har en speciell variant av den receptor som kallas HLA och som finns på cellernas yta. Icke-Löfgrens syndrom Hos flertalet patienter med icke-Löfgrens syndrom uppkommer symtom på sarkoidos långsamt. Tecken på sjukdom kan vara torrhosta, trötthetskänsla, andfåddhet och ibland viktnedgång, men den är sällan kraftig.
Sarkoidos hud
Hjärtsymtom kan utgöra det första tecknet på sarkoidos. Diagnostiken blir oftast sannolikhetsbaserad efter det att sarkoidos påvisats i annat organ, negativ hjärtbiopsi utesluter inte diagnosen. Försvårar diagnostiken gör dessutom det faktum att patienter med hjärtsarkoidos oftast har begränsat extrakardiellt engagemang. Vilo-EKG ska ingå i rutinutredningen vid nydebuterad sarkoidos. Hjärtsarkoidos kan debutera även senare i sjukdomsförloppet. Förnyat vilo-EKG bör därför utföras om patienten beskriver palpitationer, presynkope, synkope eller andra symtom som kan leda misstanken mot hjärtsarkoidos. Antiarytmisk- och svikt-behandling liksom inplantation av ICD skall erbjudas enligt allmänna riktlinjer. P g a den ökade risken för ventrikulära arytmier rekommenderas ICD även för en del patienter som inte uppfyller de allmänna riktlinjerna för ICD-implantation. Immunsupprimerande behandling, vanligen med kortikosteroider, ibland i kombination med exempelvis methotrexat och azatioprin redan inledningsvis, är ofta motiverad, och har visats kunna förbättra både symtom och prognos hos en del patienter.
Sarkoidos, extrapulmonell
Akuta symptom med inflammerade, ömmande eller värkande ljuskänsliga ögon förekommer också, men de räknas inte som en del av Löfgrens syndrom och sjukdomsutvecklingen är i dessa fall mindre förutsägbar. Smygande symtomdebut Hos patienter med smygande debut uppstår ofta successivt en uttalad trötthet, torrhosta och ibland andfåddhet. Den andfåddhet som vissa upplever kommer successivt och upplevs först framför allt vid ansträngning. Kroppstemperaturen kan vara lätt stegrad. Symptomen kan kvarstå i åratal. Hur ställs diagnosen sarkoidos? Fynden kan föranleda ytterligare undersökning med skiktröntgen datortomografi för säkrare diagnostik. Bronkoskopi Om lungröntgen visar tecken på sarkoidos görs vanligen bronkoskopi. Det innebär att man via näsan för ner ett smalt, böjligt fiberoptiskt instrument till lungorna. Olika typer av vävnadsprov kan då tas för att ytterligare säkra diagnosen. I mikroskop kan granulomförändringar ses. De utgörs av en speciell anhopning av inflammatoriska celler och styrker sarkoidosdiagnosen.